... är vad vi har varit idag, allihop fast på varsitt håll. Agnes har tydligen varit supergnällig hela dagen och som grädde på moset har hon sovit minimalt. Så nu har hon lagt sig för natten, hoppas vi.

Jag har också gått omkring som en zombie bland eleverna. Det kostar på att ha kalas! Så nu ikväll ska jag slänga mig på soffan, smaska i mig lite tårta som blev över och inte göra så mycket mer. Troligen somnar jag på soffan innan kl 21. 

Självklart har vår lilla 1-åring firats idag, enligt konstens alla regler. Det blev ingen frukost på sängen och skönsång i morse dock, då Agnes sin vana trogen vaknade först av alla...

Men på eftermiddagen dukades det upp med den fina tårtan. Inte nog med att den var fin att titta på, det var dessutom en av de absolut godaste tårtorna jag ätit! Till och med SP:n smakade gott! Agnes gillade också tårtan, både till utseende och smak.

Efter tårtan var det dags att öppna paket. Och det tog sin lilla stund kan jag säga...

Favoriten hittills var helt klart Bobby Car:en. Det var knappt så att vi fick montera ratten. Men alla presenterna var fina, tycke både mamma och Agnes. 

Efter paketöppningen gick vi ut i trädgården och busade lite. Något som Agnes älskar! Särskilt tycker hon om att bli jagad på gräsmattan. 

Efter lite kvällsmat och lite senare en vällingflaska, somnade födelsedagsbarnet helt utslaget i sin säng. En underbar dag, full av intryck...

För ett år sedan var vi i fullt sjå med att föda barn...

Vid 10 på förmiddagen tog de hål på hinnorna då de tyckte att öppningsskeedet började dra ut lite på tiden och då minsann tog det fart ordentligt! På en timme var jag fullt öppen och då var det dags att börja andas lite lustgas för att klara av att slappna av. Jag fick nämligen krystvärkar så snart jag var fullt öppen, men Agnes hade inte sjunkit ner i bäckenbotten så jag fick inte krysta... Inte så lätt med regelbundna krystvärkar!

12.20 fick jag dropp med värkstimulerande för de bedömde värkarna lite korta och då tog det i med alls större kraft och 12.50 var det äntligen dags att börja krysta aktivt. Då slängde jag lustgasen och tog i för kung och fosterland! Men det dröjde ytterligare 40 minuter innan lilla (stora!) damen behagade ploppa ut. 13.30 fick jag lyfta upp världens vackraste lilla tjej på mitt bröst, 50 cm lång, 4015g tung och med ett huvudomfång på 37 cm.  

Älskade barn!

Kolla in locken i bakhuvudet...

För ett år sedan hade vi BF. Jag hade inte haft mycket förkänningar, men på sen eftermiddag/tidig kväll hände det något... Magen drog sig liksom samman, och det regelbundet. Men särskilt ont gjorde det inte.

På kvällen började jag klocka värkar på Värktimer.se. Värkarna jag klockade finns sparade än idag. Det är de siffrorna ni ser i rutan till höger som börjar kl 20:19:46. Det är lite kul att se! För så här med facit i efterhand så var det ju förlossningen som hade börjat... Vilket jag inte riktigt förstod då, men visst hade jag mina aningar.

Efter 2 Panodil och en varm dusch, hade jag fortfarande "regelbundna" värkar. Vi tog kort på magen för säkerhets skull...

Och det var de näst sista korten på magen. För på natten åkte ner till Varberg och vid 03.30 på natten blev vi inskrivna på förlossningen. Då jag jag öppen 4 cm...

Idag för 12 år sedan började sagan om vår lilla familj...

En blivande mamma och pappa träffades på en folkhögskola, mitt på en ö i havet. Kärlek uppstod - vid första ögonkastet. De höll ihop och flyttade efter skolan till den stora staden i väster, Göteborg. Efter ett år förlovade de sig. De visste att de ville leva tillsammans. Och kärleken växte för varje år som gick...

Efter många års hårt pluggande, började de att arbeta, de köpte hus och flyttade till landet och ett litet, litet frö började växa i mammans mage. Fröet blev större, och större - mammans mage växte och växte. Det var en bebis i mammans mage.  Och så för ett år sedan idag hade bebisen växt klart och ville komma ut i den stora, vida världen. Men det är en annan historia...

När man har en liten skrutta som tar dag vid 06 hinner man också med mycket. Klockan är inte ens halv tio och vi har ätit frukost, lekt en stund inne och dessutom har morfar hunnit att meka med vår andra bil "Valle". Bromsarna hade rostat fast, men nu är de demonterade och morfar ska åka in till Biltema i Göteborg och köpa nya klossar och skivor. Självklart ville Agnes vara med och meka:

Agnes älskar verkligen att vara ute och upptäcka världen! Nu ligger hon och tar sin förmiddagslur. När hon vaknar ska vi åka och handla och sedan blir det en tur till Kinnagarn. Mormor behöver mer garn. Kanske blir det något virkgarn till mig också... Blir onekligen lite inspirerad av Mamma Russins fina virkade bakverk!

Vi skulle verkligen behöva nya skor till Agnes också så om vi hinner kanske det blir en tur till Visko också...